Något som man definitivt borde överväga att ge sin vän som brutit foten är en Nintendo DS. Det är den pryl som enskilt gjort mest för att jag inte ska få ett totalt nervsammanbrott av tristess, vilket säkert hade fått följder i stil med lustmord och Bingo på Internet.
Det spel jag just nu spelar, och kommer spela ett tag till(det finns absurt mycket att göra!) är Henry Hatsworth and the Puzzling adventure. Det är ett finurligt spel som kombinerar klassisk platform med tetris. Idel bra saker alltså! På den övre skärmen pågår plattformsspelet, när Henry tar sig fram i djungler, tempelruiner och självaste Atlantis på bästa Indiana Jones-manér, på den nedre skärmen ett pussel som påminner om Tetris. Ett enkelt knapptryck växlar mellan skärmarna, och fiender du dödar på övre skärmen kommer tillbaka på den nedre på samma sätt som bonusar du får i Tetris-spelet ger dig fördelar i plattformsdelen. Enkelt och genialt!
Jag har inte varit så fast i ett spel sedan jag spelade Zelda - Phantom Hourglass(även det till DS, hm...) och känner ingen som helst längtan efter att gå ut, bada eller för den delen kunna stå på båda fötterna, vilket jag normalt sett gör 24/7 annars.
Mer om det här fantastiska spelet kommer ni höra i höst, när [gejm] börjar sända igen, men om ni har en DS finns det inga som helst ursäkter för att inte köpa det här spelet och ignorera resten av omvärlden. Det är faktiskt så bra att det är värt att bryta foten för att få en DS och kunna spela Henry Hatsworth and the Puzzling adventure!
/Jonna
Jo det finns ju massor av spel till Nintendo DS som är riktigt duktiga på att konkret stimulera hjärnan. Jag har ju på Pryltrend argumenterat för att det är en väldigt genomtänkt strategi hos Nintendo och att det är den styrande faktorn bakom deras framgång.
SvaraRaderaMan ser ju också i tydliga punkter när försäljningen börjar på astronomiskt att det var satsningar Nintendo gjorde här. Och Dr. Kawashima står ju fortfarande på deras lönelista.