Grand Slam Tennis

Jonna avslutade förra inlägget med att pusha för att de som är mer sportiga än destruktiva skulle se fram emot min förhandstitt på Grand Slam Tennis till Wii. Jag vet inte om det var helt rätt skrivet av henne, men jag antar att jag borde börja i rätt ände.

Det finns drösvis av tennis-spel till de flesta konsoller, men när Wii Sports dök upp tillsammans med Wii:n för några år sedan var det många som förutspådde en revolution inom tennis-spelen. Nu påstår EA att Grand Slam Tennis är den där revolutionen. Jag påstår att de yrar i nattmössan.

I Grand Slam Tennis greppar man sin Wiimote som ett tennisracket och på skärmen följer din karaktär(eller möjligtvis karikatyr) din minsta rörelse. I teorin. Tanken är att du helt enkelt ska spela tennis i ditt vardagsrum och att resultatet ska visa sig på skärmen. Problemet är som vanligt Wiimotens brist på precision. Nu är Grand Slam Tennis ett av de första spel som stödjer Wii Motion Plus, ett tillbehör som ökar känsligheten hos Wiimoten, vilket ska göra spelet ännu mer realistiskt. Problemet är att rent grafiskt så är spelet långt ifrån realistiskt med sina karikatyrer. Kända spelare som Navratilova, McEnroe, Becker och Nadal ser alla ut som just karikatyrer av sig själva och detta gör att känslan i spelet inte skiljer sig alltför mycket från Wii Sports tennisvariant.

EA lyckas som vanligt när det gäller presentation. Menyer, upplägg och design utöver karaktärerna är otroligt bra och det märks att det är världens bästa sportspelstillverkare som ligger bakom. Tyvärr är karriärläget väldigt grunt eftersom man i princip inte kan spela mycket mer än de fyra Grand Slam-turneringarna och det som finns att samla på i spelet i form av kläder och utrustning inte riktigt räcker för att man ska lägga ner sin själ i spelet.

Sammanfattningsvis faller det här spelet mellan stolarna. Utseendemässigt och omfånget i karriärläget säger mig att det här är ett casual-tennisspel medan själva spelmekaniken skriker att det är ett spel för de inbitna tennisgalningarna. För mig som letar efter varken eller slutar det i frustration över att min spelare vägrar inse att jag faktiskt vill slå bollen åt vänster och att det inte finns mindre turneringar att börja sin karriär i. Ganska snabbt övergår frustrationen i en vilja att vara mer destruktiv än sportig.

Nu har vi fått en Frag FX till redaktionen och det är jag som fått uppdraget att testa. Första intrycken kommer inom kort här på bloggen.

/Daniel